Ekoblogg utnämner då och då Ekohjältar och tänk, jag blev kallad det och blev så upplyft av att det finns människor som hon som ser andra, upplyser om livets viktigheter och mest av allt - själv lever ett gott, bra och omtänksamt liv. Det finns Ekohjältar lite varstans och i olika åldrar, vi blir fler och fler och till slut är alla medvetna små Ekohjältar, vill jag tro. Vad är då en Ekohjälte? Alltså, jag tror att det handlar om att göra sin lilla grej, det just du är lite duktig på och som bidrar till något bra. Det viktiga är att det finns en Kärlek bakom som innefattar allt vårt liv på jorden. Enkelt va? Jag tycker att jag så smått börjar träffa på sådana människor nu, mer än förr. De bara kommer i min väg, men det har tagit lite tid för dem att komma fram tycker jag, för som jag har ropat. Men nu börjar saker ske och händelser utspela sig som visar förändringens tecken. Jag har sagt det förr men det är lika sant nu: Ekorörelsen är en rörelse i Kärlek!
Lucia i skolan. Denna märkliga årliga tradition. Mycket intensivt innan med sångövning och kläder som ska letas efter, alternativt inhandlas eller sys och sedan är det över på några minuter. Och efteråt är skolan precis som förut, lysrörsupplyst och omysig. Jag gillar mörkret som fyller salen och ljusen och sången och tindrande barn som kommer. Just när de skrider är största behållningen. Den stämning som fångas där borde ge dagen ett skimmer och belysningen bli dämpad hela dagen så att allt får ett lite overkligt, magiskt sken över sig. Som barn önskade jag alltid att skolan (varje dag!) skulle ha samma mystiska mörker som på ett disco. Med discoljusets magi skulle skolan äntligen bli en vacker plats och där skulle Kärlek och Fantasi bli en mycket större del av allt, då allting blev så drömskt och härligt annorlunda! 
