6 augusti 2008

Återbruk


Tre kids på sparkcykel och en i vagn och så begav vi oss in. På Clemenstorget hände något mitt bland de få dagliga loppisborden, de som jag i alla tider undvikit. Men i dag bara fastnade min blick på ett vackert glasfat på fot (50 kronor). Just ett sådant fat är något jag länge har sökt efter och så fanns det i min hemstad. Behövs ett sådant fat kan tyckas? Jo, ibland är uppläggningen en del av det njutbara har jag fått lära mig. Att se och sedan få lov att smaka. Så på det lätt sirliga fatet kan, vid utvalda tillfällen, min riktigt stora ätbara njutning beskådas: mörk choklad, gärna praliner. Plötsligt där på torget såg jag fler delar av ett forna hem i form av ett halvt dussin assietter, Gefles Hellas (100 kronor/alla). Ikeas hypnos har äntligen förlorat sin verkan över oss och repigt och kantstött porslin är nu ett minne blott, därav behovet av mer dylikt till hemmet. Finner då och då riktigt fint designporslin till bra priser och då återvinns dels det funna porslinet plus att vi äntligen får det vackrare på bordet och bäst av allt - det blir hållbarare.