Kulturenmarknad

Det var en speciell stämning, trots anti-julvädret. Malvalin och mittimyllan hade bord bredvid varandra och bildade en liten ekoavdelning som uppskattades mycket. Min C och min systers H fick agera försäljare med gott resultat (de ville själva). Jag, min äldste son och min syster fick lite tid till att se allt fint som hela Kulturen bestod av denna dag. Min snälla mamma kom med våra andra barn på besök och bjöd på pepparkakor och på kvällen sedan stod hon för en underbar vegetarisk Adventsgryta - tack mamma! Vi sålde inom alla våra kategorier, men klart populärast var ekote, ekochoklad och ekokarameller. Mest beröm haglade över sygryn, hennes tyger väckte sådana minnen för många och trädjuren från Ostheimer blev alla barn som betagna i. Nästa helg väntar en ny julmarknad på landet vid Björnstorps slott utanför Lund.

Gosigt fint och tyg till nytta

sygryn sygryn sygryn. Nu finns det ännu mer fina varor hos Malvalin. Mjukare täcken och nu också nyckelringar. Jag valde en finfin till mig själv för sygryn Malin har hittat verkligt fina retrotygsbitar, som annars inte används. Bra återvinningsidé där.

Maksim

Märkligt. Jag skulle precis gå till sängs då något stort och kolsvart satt på fönsterblecket. Jag kände en ilning av lätt skräck. Maksim? Eftersökt i månader. In och hälsade och åt och morrade oroväckande på de nyfikna och intet ont anande kattungarna. Vem sköter honom? Varför stannar han inte kvar hos oss? Nu kan kattungarna vara en orsak. Men det hände en sak för några år sedan, han försvann länge och en dag fanns han bara där - men svansen var av, brutalt avsliten. En olycka? Efter det var han inte sig själv. Fortfarande gosig, ibland i överkant, men en ny orolig vaksamhet hade smugit sig in och en rädsla för oväntade ljud/händelser. En personlighetsförändrad katt hade återkommit, men bara tillfälligt. Det talades om att man sedan såg honom vandra i närheten av en skola bland träd och buskar. Och som sagt, nu ser vi honom någon gång då och då. Min häxkatt. Vacker men något skrämmande. Som en svart skugga försvann han ut i natten igen.

Artemis

Jag undrar så var hon är. I början av denna månad försvann hon bara. Katter kan göra så. Vi har en hankatt som bara hälsar på några gånger om året - bor väl hos någon annan som i felriktad välmening matar och tar om hand, för han är alltid fin och glänsande vår otrogne Maksim. Men denna vår Artemis endast 2½ år, hon har precis fött upp tre vackra kattungar (de fyller 6 månader just i dag) och hon älskar att vara hemma hellre än ute. Hon ammade sina små tills dagen hon försvann och var den bästa och mest uppmärksamma och tåliga mamma jag sett i både katt- och människovärlden. Snäll mot barn och tröstade när någon grät. Var finns hon? Hon är kanske bara ute på en mammafrigörelseresa och kommer tillbaka när hon funnit sig själv igen?… eller kanske aldrig får vi svaret och det är den grymt ovissa baksidan med katternas frihet. Vi har satt upp lappar och kontaktat polisen, mer kan vi inte göra nu. Trösten är Artemis galna, gosiga och varma små katt-troll som minner om henne så det gör ont ibland - men det är fint också. Allt går igen - hon lever kvar. Och en dag sitter hon kanske på fönsterblecket och mjauar och vill in till sin familj igen.

Ljus tid

Den kom till slut. Barnen bara ville ut. Länge. Snö. Vackert. Ljus i mörkret minst sagt. Varar väl en eller två dagar. Vi är glada ändå. Den kommer ju igen från himlen och försvinner förstås sedan lika gåtfullt som den singlade ner. Så varje dag är en vädrets överraskning i denna tid.

Fina fonder

Litet miljötips kommer här: mittimyllan har tapeter som får i alla fall mig att börja fundera på att göra avkall på åtminstone en vit vägg till förmån för en liten fondvägg med någon av dessa visade, fler finns på mittimyllan. Jag hade ingen riktig klar uppfattning om att vanliga tapeter är så giftiga som de är, varför FÅR de vara det förresten? Nu finns snällare varianter från Byracka Design, som saluförs hos mittimyllan: "Tapeten är fri från PVC som annars är det vanligaste materialet för ytbehandling av tapeter, ett giftigt ämne som bör undvikas. Miljövänligt bläck används i tillverkningsprocessen. En nonwoven-tapet har en god ånggenomsläpplighet vilket betyder att tapeten andas. En acrylbaserad tapet ger inga andra gaser än vattenånga och koldioxid till skillnad från PVC-baserade ytskikt vid förbränning. Giftfritt och miljövänligt lim medföljer."

Handtryckt på handduk

Ekologiska handdukar i rosengångsmönster och även återvunna linnehanddukar från non stop design har anlänt till butik Malvalin och det känns spännande för varje enskild handduk är unik då designern Lena Håkansson tryckt för hand på varje. Otroligt fin kvalitet och klara färger. Textil är något som aldrig borde få vara giftigt.

Ett foto beskriver stunden

(Georg Oddner. Modebild, Lunds konsthall, tidigt 1960-tal)

Jag älskar fotouttrycket. Att fånga ögonblick. Sekunder som passerat och sedan blev det aldrig som på bilden igen. Lite sorgligt, men så är livets bildspel, det bara flyter på och nya situationer ger upphov till nya bilder. Äntligen visas något av stort värde på Lunds konsthall: en fotoutställning vid namn Tio Fotografer (15 november 2008 – 18 januari 2009). En dåtids kända fotografer som gett sina bilder av en samtid – så vackert, så starkt och ibland så smärtsamt sorgligt.

Inre frid och inredning

I går en kväll på OM-Tanke med andlighet i vardagen. Ren form gav vägledning och inspiration. Ta 10 minuter under dagen och blunda och stilla dig - det gör underverk! Min syster var också där och visade miljövänlig inredning och berättade om mittimyllan. Jag hittade ett underbart ekologiskt baby/barnschampo från nya svenska estelle & thild på OM-Tanke.

(Bild lånad av estelle & thild)

Landet i mitt hjärta ändå

Nu söker vi ju boende nära jobb, skola, affär, mormor… Så nära som vi redan bor fast större. Men det var ju det där med drömmen om att bo all sin tid på LANDET, en dröm som alltid bott långt in i mitt hjärta. Där kunde jag odla vår mat, ha fler djur och utveckla min ekodröm. Det får nog bara vara en dröm för praktiskt blir det inte för oss. Vi har nämligen ingen bil och en bil (kanske två) blir då en nödvändighet om landet är fasta hemmet och det är ju så att trots att miljöbilar finns så är: ingen bil en bra bil – för miljön. (Men skulle vi bara ha en liten sommarstuga någon gång, har jag en galen tanke om att vi åker buss(!) dit med alla barn och djur och packning och… – hur det blir med det får framtiden ge mig en instruktion om. Men jag vill aldrig att något ska vara omöjligt!) Jag vet att bilar behövs ibland, jag ser bara på min älskade syster som bor fint och vackert långt ute på landet. Utan bil vore det omöjligt, så är det. Det är sådant människan får ta. Man får det bra på ett sätt men förlorar något annat. Inget är nämligen totalt frid och helrätt oavkortat alltid. Då det är en ekonomisk mycket stor fråga det där med bil också, så blir nog valet att vara nära staden det enda framkomliga för oss just i detta nu. Förutom att ständigt låna bil av min underbara mamma (det har gjort mig bekväm), så måste en annan lösning framkomma och vi tror att vi funnit en idé som inte bara är tomt prat. Det är något vi tänkt på förr också, men då denna idé är relativt dyr (men inte som en bil!) så har vi tvekat. Nu kan vi inte tveka mer, vi måste bli praktiska någon gång. När vi ska skjutsa barn hit och dit, när vi ska storhandla (varannan dag!) och när vi ska få vår dagliga motion - så måste en fraktcykel flytta hem till oss. Men vilken? Christianiacykeln är ju den som alltid varit i diskussionen och den är fin och skulle passa oss så himla bra.

(Bild lånad av Christiania bikes)

Fler djur i trä

Katt - Rävunge - Renkalv - Pingvin har flyttat in i

Malvalins lilla bod ihop med de andra ståtligt snidade trädjuren.

Rastlös själ flyttar

Det är inte sommar med ljusglitter – det är höst och jag vill vara inne och höra vinden yla. Jag har nya tankar om allt möjligt, jag vill ständigt förändra, se det nya för allt kan bli bättre. Letar nytt boende igen, vill vidare. Radhuset vårt kommer inte bli någon långvarighet, inte ens bott här i två år. Sedan jag flyttade hemifrån för lääänge sedan har jag aldrig bott längre än fem år på samma ställe - vi planerade dessutom flytt hela tiden under de fem åren. Tre år är lagom på en och samma plats brukar jag tänka. Det är utmanande att byta perspektiv, få ny adress. Det är också rastlöst och ingår väl i mitt eviga sökande. Letar nu boende för 13 individer – ja med alla djur inräknade blir det detta antal. Drömmer om landet och drömmer om högt i tak inne i stan. Resulterar troligen i ett mellanläge av dessa två. Ett tag, några år bara. För staden lockar. Landet likaså. Fin våning i stan och liten stuga på landet blir ett drömprojekt någon gång längre fram. Nu blir det nog något på marken igen, minst ett rum till och liten trädgård och nära till allt och samma ort absolut. Låter väl enkelt? Letar vidare...

Om alla ogiftigt sålde

Jag kom hastigt på att en pyjamas måste ju lillen ha – blivit så kallt på natten nu. Ingen fanns att ärva och det eviga letandet i butiker tog vid. Jag var säker på att hitta en fin pyjamas i ny ekodesign, inte varit inne i stora butiker på evigheter och något borde ju ha hänt i deras utveckling under denna tid i ekologins tecken. Men läs och häpna: det fanns inget ekologiskt i de stora (hemska) klädkedjorna. Och varför skulle jag stödja dem och få en giftpyjamas med hem till 1-åringen och dessutom behöva betala för den? Sälja giftkläder, hur seriöst är detta egentligen? – Varför handlar jag inte pyjamasen på nätet? Det har jag ju gjort förr, tänkte jag. Hade jag glömt det? Hem fort och beställde från bästa Ecoloco och redan dagen efter kom mitt paket. Med kvalitetskläder i finaste mönstren. by Richter är ju otroliga, så vackra och ogiftiga barnkläder. Fyndade linnen i olika storlekar, för närmast kroppen får de små inte ha konventionellt odlad bomull, det är mina nya direktiv. Hittade även en tröja med en slingrande drake på till M, läskigheter är det bästa hon vet så hon blir glad på julafton det vet jag. Mina barn uppskattar mjuka paket, märkligt men bra.

Innerliga gåvor

Det som en gång varit i andra livsomständigheter hittar nu sitt andrahands uttryck. Gammalt är miljötänk om något. Jag upptäcker fynd hos min söta mamma och påminns om allra innerligaste mormor vars halsband i tenn och spetstunderkjol nu blir mina. Skärpet är mammas och har varit en del av en vågad 70-tals utstyrsel med röd byxdress, men så blir inte användningen hos mig, nej faktiskt inte. Funktionen blir nu i stället att utgöra en midjemarkerare till allehanda ovandelar och där kommer den pryda sin nya plats väl kan jag tänka. Jag fann mer, mycket mer i gömmorna i form av spetsunderkjolar, sidenunderkläder, handsydd pyjamas och handskar i olika skira modeller. Vackert och tidlöst som åter läggs tillbaka i minnets förvaring.

Ny gryning

Som en ljusning, som att en ny kraft tar vid när den gamla förbrukats – så blir det om viljan finns. Allt har sin fördolda mening, denna slitna fras är det enda som besitter en egentlig sanning. För om inte OM hade varit, hade inte livet blivit som det blev. Bara framåt, för bakåt är stängt och tillhör en dåtid som inte ska eller kan återkallas. Varje gryning så vaknar stilla blomman som slutit sina blad kvällen innan. Och när solen lyser då tar växten emot hela det väntade livet och bara är i stundens värme.

Livets lyckosidor

I själva lyckan, när den hälsar på, bor en naiv ovisshet som breder ut sig och förvandlar allt annat till ovidkommande. Men så en dag, ett nytt scenario: nya strategier måste utvecklas, livet finner nya vägar som aldrig blivit funna om inte... För lyckan är obevekligt obeständig i livets gång där båda delar av livets sidor ryms= lycka-olycka. Livet vore inte livet utan den skoningslösa insikten.