MalvaLin fyller 1 år och förändrar sin form 
Kärleken ger oss ännu ett efterlängtat barn.
Julens högtidsdag uppmärksammades
Glimrande snöflingor som föll och försvann.
I nytillkomna kylan vandrar jag med lillen närmast hjärtat.
Tack ni snälla och fina som stod för
Om blommor: tänk rättvisemärkt eller tänk bort.
Första dagen i ett liv utan tassande väsen.
Det är inte i tystnaden svaren finns.
I min värld har det alltid funnits djur. Djuren har varit de som sett min sorg och mildrat med blickar och värme. Djuren har varit det största tills barnen kom, men även då fanns deras givna plats hos mig. Jag fixade, matade, trixade och såg till. De små, de ordlösa, de tillgivna. Katter, marsvin, kaniner och hundar. 
I brevlådan fanns ett brev som vid blotta anblicken gav mig obehag, trots att det till sitt yttre inte var så anmärkningsvärt. Det kändes ont och var ont. Det ville ont. Underskrivet med Johanna Skog, som troligen är förfalskat. I kuvertet som innehåll 1600 kronor fanns också ett dataskrivet brev innehållande följande för mig obegripliga ord:
Bättre liv när de är döda alltså? Och vilka av katterna åsyftas? Mina katter, mina små välgödda, goskatter som springer in och ut här hemma och som äter som hästar morgon och kväll och som är kastrerade, vaccinerade, älskade och barnens små gåvor från kattmamman, en annan älskad katt som försvann spårlöst för ett år sedan. Dessa kattsyskon som var och en har så utmejslade personligheter och äger en sådan snällhet mot speciellt barn. De som glatt hänger med på promenader som små hundar. Skulle de ingå i ett djurplågeri, utförd av vem? Det finns ingen kärlek och omtanke i brevet. Att avliva små mjuka älskade 1½ års familjekatter är inte kärlek. Och jag av alla får detta brev när jag lider till tårar när djur far illa, när jag inte ens kan äta djur. Brevet polisanmäldes så klart och även polisen stod helt frågande inför denna idioti, någon som skickar med pengar hade de aldrig hört talas om. Jag känner mig inte anklagad för det finns ingen grund, ändå finns en känsla av att bli kränkt och baktalad. Och pengarna?
För det är så att verkligheten har redan talat till mig. Jag har över tid blivit överkänslig mot djur. Marsvinen har redan en snäll veterinär med barn övertagit och katterna… Vi kommer inom sinom tid att flytta från vårt "radhusångesthus" och då bor vi inte så att katter kan må gott utomhus. Och är de inne jämt så mår varken jag eller de bra. De vill ut, dofta gräs och blunda mot solen. Så… vi går i planer på att leta hem på landet, hos en god familj. Då kommer detta brev, där föraktet mot levande varelser lyser igenom trots försök till motsatsen. När jag redan är i process i att ta steget till förändring för våra små djur. Jag behöver inte detta, jag behöver bara mer kärlek och tro på mänskligheten.
(Foto: Henry B Goodwin)
Lördag: Hemmaspa hos mormor.
Ännu en guide. Men eko. Men fin. Men bra.
Dagar som dessa.
Malin skriver till Semper:
I dag fyller butik MalvaLin 1 år!
(Lilla bodyn från mittimyllan)
Själv har jag gått i ide.
En vecka med bara kärlek.
