På eget vis

Inget jag gillar egentligen men barnen gör,
så lite spökande hos fina mormor i våra gamla kvarter.
Ekogodis från Markatta i mormors spökstrutar.

Litterärt i Lund

LitteraLund – Bokfestival för barn och unga, men även för mig. Musik, dans och poesi.

Filmisk förebild

Nya tankar och märkbart starkare döttrar. Jag och H kände budskapet nå även oss. Filmen Tusen gånger starkare krävde en tår i ögonvrån och att pojkar i klassen kan få dominera helt utan medkänsla, är väl något vi både minns och åter kan se i närmaste klassrum. Låt styrka och kraft ge allas våra döttrar mod!

Lindrande

Så äntligen kom hon med lilla O

ljuset föll in bland trasiga skärvor 

och ångest kännbar i armvecken

närmade mig den jag till synes är

och bleknade omvärldens sataniska oordning

Mina krav

Som om jag inte kunde inse 

 allt har sin gång

alltför långsamt dock

förändringsbenägen till max

begär blott tydlighet, respekt och ansvarsfullhet

Dagsbesök

Småttingarna och jag följde med till skolan.
Sol, gräs och trä blev bestående intrycken.

Om igen

Höst pågår och jag finner min ro mer än förut

mycket mer 

väntar in kraften 

den återkommer varje ny soluppgång 

Rara blommor

Det var märkligt att det på ett så litet område rymdes så fina bekantskaper. Snälla C från förr och härliga L och snart också fina H. Några som kan förstå, som kan vara närvarande och så medvetna. Om livet, människorna, miljön och synen; livs-synen. Jag har saknat det! Inte är vi/de helt och fullt lika, för i olikheterna ligger kunskaper kan jag tänka. Att ta till sig, att lära, att vända på. Inte olika på olika vis, inte olika så att nackhåren reser sig. Tror jag, hoppas jag. Troligen mer skönt olika, fast mer lika ändå, annars kan det kvitta har jag nog som hemligt motto. 

Väntar

Det dröms en del om att få ordning nu.
Men hösten går inte att motstå, får invänta en regnperiod.
Känns magiskt att vi bor här.
Önskar bara ännu mindre materia och ännu mer tid.
En dag så slår det nog in.

Läsande längtan

En tidskrift i min hand som stannade kvar.
Läste verkligen allt - för att jag ville.
En längtanstidskrift.

Se ljuset

Krossade drömmar i varje steg

sluta dröm och se det verkliga livet 

som inget annat är än en tistelliknande sak 

anskrämlig och gör ont in på mjuka huden 

mina ögon ser ändå vidunderliga ting mellan allt

bortom det som verkar sanning 

mina sinnen anar rosen 

aldrig taggarna

som plötsligt vidrörs 

förvåningen av smärtan är alltid lika ny 

men rosen den finns kvar 

det är den jag minns

Gotisk godhet

Hon tror att om hon är snäll och vänlig så kommer hon att bli omtyckt och få andra att känna sig glada. Enkelt men uppenbarligen en svår konst. Tänk att hennes mormors och mormorsmors framträdande sinnelag gått i arv så rakt av. Bara hon inte blir för snäll eller för vänlig, då kan gamarna sätta klorna i henne. Satans vad de är många! Är det kylan i den nya tiden eller ren dumhet som gör människor så fullständigt egocentrala? 

2 år i dag!

Lilla MalvaLin med Ekologiskt - Etiskt - Återvunnet!

Inre kaos

Hösten framkallar ny tanke, ny kraft.
Vill ut. Se bladen, de fallna löven.
Dras motvilligt in.
Där inne, där min kraft möter motstånd.
Där nyinflyttningscharmens kaos utbytts till något annat.
Något aldrig förr skådats.
Tid till höstljus genom trädets grenar lockar mer.
Men alltså, åter till ordningen.
Skapa skönhet kring min vardagliga inomhussfär.
Där är jag nu.
Möjligen ett evighetsprojekt.

Kläder visar medvetandenivå

Modevisning på miljövänliga Om-tanke, som angav trenderna vi alla kan inspireras av: Kläder tillverkade utan gifter blir symbol för ett ökat medvetande, all konsumtion påverkar, vi har ett val. Kläder kan bli till investeringar och inget som slits och slängs. Det blir glamouröst att framhålla det etiska och det ansvarsfulla i ditt klädval, som då blir en motpol mot en konstlad livsstil. Det blir alltså mer äkta råvara som tillverkats på ett moraliskt riktigt sätt.  

Välgörande loppis

Loppis på liten skola.
Till förmån för annat land, annan kultur.

Söta barn som sålde och vi fyndade -
oväntat mycket behövligt
och kanske något konstigt.

Liten syster

Fin fest med stora, barn och hund.
Många barn, mina och lilla kusinen
och en numera så snäll liten Dansk-svensk gårdshund.
Lilla syster, lilla du, minns som i går
i Grinzing; Wien, när telefonen ringde och en önskad syster var född.
Den önskan var stor - den önskan var Du.

Lite på olika sätt

Kulturyttringar för alla här och där.
Årliga Kulturnatten numera Kulturkalaset.
Historiska samlingar, Argentinsk tango och skön ungdomskultur -
en del av det vi tog till oss och som gjorde oss fyllda av en insikt.
Kulturen är allas och allt är Kultur.

En gång i byn

Det var som en vandring i dåtid. 

En tid som nyss var min.

Gamla byn med samlade minnen från tid innan. 

Innan familjen expanderade.

Innan vetskapen om ett annat liv drabbade oss. 

Nu här - igen - i detta tämligen SD-befriade område. 

Miljöpartistiska harmonier råder.

Och trots att hemmet är flyttkartong-kaosartat ännu, så fylls jag med lugn.

Lugn kommen av att se barnens nya energier komna av pur lekglädje.

Det är mest det. Barnen. Deras. Lek. Möjligheter.

Och så jag - som vill låta fler år svepa med mig i denna otroliga tillvaro. 

Sele som bär

(Bild lånad från Ecoloco)

Bärsjal är vackert förvisso.

Baby Björn gör mest ont när första tiden är förbi.

Men ERGObaby gör mig fri och nära min lilla 10-månaders.
Syster lånar ut sin och en kedja av återbruk tar vid.
Ekologisk är den och vips! - då har Ecoloco den så klart.

Dagen efter

Till förnuftets gåva.

Se din nästa och bara le. 

Se ljuset som faller på oss små och ganska ynkliga. 

Se och känn ömheten. 

Finaste flickorna har kalas

Ljuvliga tårtor skapade av H. 

Tack alla som bidrog till 10-åringarnas kalas! 

Mammas gamla vagn får nytt liv

Små dagar med vardag.
Förmår lilla ICA-handlaren att ta in än mer ekologiskt.
Vänligt, enkelt och charmigt att leva numera.

Kanske så

Slitna fasader 

uppfriskande oordning bland gröna blads växtlighet

verandor med katter och annat 

solgnistor i frukträden

hemliga vrår 

lite som att komma hem efter något som brunnit färdigt 

sägs att jag som liten i ljusa lockar lekte en gång i ett av de solgula husen

minnet kanske kallar åter 

rastlösheten kanske vilar 

låt säga 

en tid

Ut ändå

Ut vill han - liten 3-åring.

Ut vill han - till öde gård.

Ut vill han - i regn gärna.

Ut vill han - till sand och grus.

Ut vill han - är lycklig. 

Fritt och så stjärnorna

Vi är alltså tillbaka. Jag har hört mig säga att aldrig dit igen. Ändå tillbaka.
Lättare här att andas, tänka friare - ett tag vill jag säga.
Det var som om stjärnorna sa mig något i kväll
och i tanken ilade minnet av två Goldenhundar, en mörk och en ljus.
Då i det nya seklets början levde dessa själens trogna här,
så självklara, under samma himmel,
men inte nu och i minnets dragiga utrymmen drog en märklig känsla.

Nytt i dagarna

En festlig 30-års maskerad bjuden av sötaste systern. 

Morticia Addams blev, inte så oväntat, mitt val i utstyrsel. 

Annars dagar av flytt, dagar som har förväntansfulla stråk i sig. Glädjen är oväntad stor att återse barnens paradis: Djingis Khan - vårt nya hem, högt beläget i staden Lund. Som om allt det nya inte var nog så steg plötsligt en syssling från skogarna fram. Släktskapet kändes och det var väl märkligt att mötet inte skett tidigare.

8 år!

Drömmarna i skogen

I mossan vilar drömmarna jag viskade, tänkte

för ingen stod mig nära att dela 

huset kvar vid sin plats 

intill skogen

själlöst i tiden

det var inte så jag drömde 

kan inte närma 

vill inte känna den sentimentala meningslösheten  

och det får vara som det är 

skimret är mitt 

ingen kan ta ifrån mig min tro på under i en tillvaro som spräcker illusioner

3 år!

(Bilder lånade från LäraLeka, Minimundus och Waldorfbutiken)